Vi befinner oss i förkylnings- och influensatider! Här kommer ett avsnitt om vilka ord och uttryck vi använder för förkylning och andra sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När jag var liten sa min mamma att jag var ”ämlig” när jag var lite hängig, berättar Emmy Rasper, programledare.

– Hemma hos oss säger vi att barnen är lite ynkliga. De är inte riktigt sjuka men man ser att det är på väg att bryta ut, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Uppåt är bra och neråt är dåligt

Att vara skruttig, under isen eller nere för räkning är några andra exempel på hur vi beskriver sjukdomstillstånd. Och här finns det ett slags riktningsmetaforik: den som är längre ner har det jobbigare än den som är högre upp. Men varför finns det så många uttryck om att vara sjuk?

– Vi har alltid varit sjuka, och vi tycker om att variera oss i hur vi uttrycker oss, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor och förkylning och sjukdomar

Vad betyder ”däran” i uttrycket ”illa däran”? Finns det fler omskrivningar för att vara sjuk?

Var kommer ordet ”lomhörd” ifrån?

Vad betyder uttrycket att ”känna sig ram i halsen”?

Varför säger man ”jag har feber” istället för ”jag har en feber”?

Varifrån kommer ordet feber?

Har det gamla ordet ”flunsa” någonting med vår förkortning för influensa att göra?

När uppstod ordet ”tjejbaciller”?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Tove Orrbeck.